En fråga som dyker upp då och då är om en förening kan söka bidrag för att bygga fibernät och sedan inte bygga i egen regi, utan överlåta både stöd och ägande till en kommersiell aktör. Svaret är att ja det går.
Men det är mycket att ta hänsyn till, så frågan är varför och vad är det värt? Om vi börjar med frågan om varför, så kan man förstå att det ibland är svårt att finna folk som är villiga att lägga ner det arbete som krävs för att få fiber till sitt område. Det är en del av verkligheten. Men man ska inte inbilla sig att man helt slipper arbete, även om man överlåter uppdraget att färdigställa till jobbet.
En uppenbar nackdel med att ge upp ägandet av nätet är naturligtvis förlusten av kontroll. När väl ägandet finns hos en kommersiell aktör finns det ingen garanti för var ägandet slutligen hamnar och vad det medför. Det kan bli en internationell storkoncern i vilken världsdel som helst. Erfarenheterna från elföreningarnas försäljning av sina elnät har inte varit av det positiva slaget.
Inte heller är det någon enkel process att överlåta stödet. Det kräver offentlig upphandling, konkurrensutsättning och det förväntade utfallet kan inte garanteras. De som försökt har fått göra om sina upphandlingar flera gånger för att uppfylla kraven och mer än en gång blev det i slutänden inte så som man tänkt sig.
En av de negativa konsekvenser som noterats på flera håll är att de kommersiella operatörerna inte bygger ut till fastigheter som ligger besvärligt till. Den solidaritet med bygden och alla som bor där, som föreningarna uppvisar, finns inte hos de kommersiella aktörerna. Dessutom inträffade stora förseningar, som troligen inte hade skett om man fortsatt i egen regi.
Konkurrensutsättning i all ära när man upphandlar en överlåtelse. Men i praktiken ger man bort ett monopol till lägstbjudande. Den som vunnit upphandlingen kommer att vilja kamma hem en rejäl vinst senare. Tro inget annat!
Med sådana erfarenheter måste man fråga sig, är en stunds avlastning värd detta?