PTS – Byanätsforum skriver i sitt senaste nyhetsbrev, nr 10, att de tror att konsumenttjänstlagen kan tillämpas på fiberföreningarnas anslutningar av medlemmars fastigheter. Frågan gäller främst ROT-avdrag. Jag tror de har fel!
De lämnar visserligen en brasklapp om att saken inte är prövad i domstol, men jag tror att jag trots att jag inte är jurist skulle få rätt där.
Mitt första argument är att en medlem i en ekonomisk förening inte är en konsument. En ekonomisk förening är ett företag och en delägare i ett sådant är en företagare. Konsumenttjänstlagen är därför inte tillämplig på den del företagaren erhåller via sitt delägande i föreningen. Skillnader i stadgar och anslutningsavtal kan spela roll för hur detta bedöms.
Mitt andra argument gäller ROT-avdraget. Byanätsforum hänvisar till §40 i lagen, som säger följande:
Specificerad räkning
40 § Näringsidkaren är skyldig att på konsumentens begäran ställa ut en specificerad räkning för tjänsten. Räkningen skall göra det möjligt för konsumenten att bedöma det utförda arbetets art och omfattning. I den mån tjänsten inte har utförts mot fast pris skall det även framgå av räkningen hur priset har beräknats.
Jag bortser här från att vi redan avfärdat en medlem som konsument gentemot föreningen. Det intressanta i denna paragraf är att alla de föreningar jag känner till erbjudit anslutning till fast pris. Föreningen är alltså inte skyldig att specificera något som underlag för ROT.
Skulle föreningarna ändå tvingas redovisa kostnaderna är det ganska enkelt. Allt som inte är fiber, rör och skåp, det vill säga materiel, är i egentlig mening arbete och därför underlag för ROT-avdrag. Men i de fall insatsen till föreningen täcker hela anslutningen kan det inte finnas mycket till konsumentpris att orda om.
Mitt tredje argument är att sådana markarbeten som kanalisation, fiberblåsning och sättning av markskåp, normalt inte kan vara underlag för ROT-avdrag. I vart fall inte utanför den egna tomtgränsen, var nu tomtgränsen ska bedömas vara på landsbygden.
Det är alltså mycket små belopp som kan komma utgöra underlag för ROT. Men som sagt, inget är hugget i sten innan det avgjorts minst ett par gånger i domstol.
Passa förresten på att anmäla er till kursen om LEF, lagen om ekonomiska föreningar, i Falköping den 8 november. Det finns platser kvar!
Jag vill lägga till en sak till Mats’ resonemang angående ROT-avdrag.
Det finns en villfarelse att de 15000-30000 kr vi betalar till Fiberföreningarna är en betalning för anslutningen. Detta är fel. I de allra flesta fiberföreningarna är denna summa en insats, som skall jämföras med köp av aktier eller ge lån till föreningen, vilket också är orsaken till att den inte skall momsas. Kostnaden för nätet betalar vi genom den nätavgift, som vi betalar varje månad för att täcka avskrivning på nätet.
Claes Bergqvist
Ja, det är den så kallade Säfflemodellen, med hög insats som ställer till det i tankeverksamheten. Det har även orsakat problem med skattemyndigheten som de föreningar med 1000 kr eller mindre i insats normalt inte råkat på.
Så, det smartaste är att föreningen gräver fram till tomtgräns och fastighetsägaren ordnar arbetena på egna tomten själv.
Köps det så kan det bli Rot.
Föreningen kan ju sälja de jobbet eller iaf håltagning och blåsning för att säkerställa kvaliteten.
Nej, markarbeten ger normalt inte rätt till ROT.
En annan aspekt är att man på många håll, men inte i alla föreningar, upplevt förseningar för att husägarna inte gjort sin del när entreprenören kommer för att blåsa fiber.
Ytterligare en aspekt är att det på landet normalt inte finns utstakade tomtgränser som i tätorterna. Det kan alltså bli diskussion om godtycke och vad som är tomtgräns.
En aspekt till att beakta, om föreningen gräver fram till en avlämningspunkt vid husgrund är det ingen tvekan om vem som äger det nedgrävda nätet. Om däremot en medlem gräver ner ledningen på sin egen mark, vem äger den delen av nätet då? Vem har garantiansvar? Vem åtgärdar fel?