Styrelsen för Fibersamverkan har sökt pengar ur en utlysning som Jordbruksverket gjorde 2016-11-11. Eftersom ansökningstiden nu gått ut kan jag här avslöja lite om vad vi anfört för att göra vår förening föremål för detta stöd. Vi ser med viss förväntan fram mot besked hur vår ansökan emottagits.
I utlysningen av Jordbruksverkets Pilotprojekt 2016-11-11, anges att stödet kan lämnas sökande som utvecklar ”produkter, metoder, processer, och tekniker som underlättar utbyggnaden av bredband på landsbygden.”
Vår metod innebär en decentraliserad organisation där en arbetande och arvoderad styrelse är navet.
Till detta kommer områdesansvariga (länsansvariga) allt efter som vi får medlemmar ute i landet.
Dessa två funktioner biträds av företag som vi kan köpa tjänster av, exempelvis på konsultbasis, eller företag som via avrop eller centralt avtal servar våra medlemmar.
Möten, sammanträden och kommunikationer kommer huvudsakligen att ske över bredbandet.
Nyheten, nytänkandet, i vår metod är att i full skala och skarpt läge utnyttja de möjligheter den nya tekniken medger. Antalet resor kommer att minska. På landsbygden är tåg sällan ett alternativ för att resa till andra platser på landsbygden. Det är därför i huvudsak antalet bilresor som kommer att minska. När man kör bil kan man inte som på tåg arbeta med annat under resan. Möten över bredbandet kommer därför även att effektivisera samarbeten mellan olika aktörer, eftersom restiden inte längre blir en faktor att räkna in.
Vidare innebär metoden en helt ny kontaktyta till produktionsfaktorer på landsbygden. Tidigare har jord och skog utgjort de primära produktionsfaktorerna. För det krävs sådana fastigheter som är av bärkraftig storlek. Dessa är organiserade i exempelvis LRF, skogsägareföreningar och mejerier. Det nya med bredbandet är att en villafastighet eller en sommarstuga på en 1000 kvadratmeters tomt på landsbygden också får en produktionsfaktor, kan bli en produktionsplats. Dessa fastigheter har inte tidigare räknats in i landsbygdens utvecklingspotential och de har aldrig haft en riksorganisation som central företrädare för sina produktionsmöjligheter. Nu ändrar vi på detta.
Vi tror inte att man kan sitta i ett kontor i Stockholm och planera fram en utbyggnad av bredband som når 95% av befolkningen och företagen på landsbygden. Man ska vara ute i verkligheten så gott det går. Därför har vår metod, med decentraliserad och uppkopplad verksamhet störst möjlighet att bidra till en lyckosam utbyggnad.
Att bygga vidare på Byanätsforums metod, med ett Stockholmskontor och centralplanering innebär inte heller något nytänkande i sättet för staten att upprätta fungerande kontakter med verksamhet på landsbygden. Det har prövats flera gånger, med påvert resultat. Vår metod innebär ett nytänkande och är passande till både den nya tekniken och till uppgiften.