När vi började bygga bredband på landsbygden i Sverige, med stöd ur landsbygdsprogrammet, trodde nog de flesta i branschen och myndighetssverige att vi inte skulle vilja äga och driva näten. Men redan från start var vi flera som insåg poängen med att äga sin infrastruktur. Det är egentligen lika naturligt och viktigt som poängen med att äga sina egna produktionsmedel. Något som det filosoferats politiskt kring i hundratals år. Världens äldsta nedtecknade lagstiftning om ägande och därmed rätten att bruka och ensam förfoga över markens avkastning är 4200 år gammal.
Så vi har inte kommit på något nytt och vi har inte kommit på det själva. Men vi var alerta nog att inse det redan från start. Tyvärr tog det lite tid att organisera oss, vi hade ju först våra egna nät att bygga. Under tiden har även andra med intressen att äga bredbandsnät vaknat till vad gäller landsbygden. Dessa företag riktade ju från början in sig på städerna, av flera skäl, som enkel byråkrati, korta avstånd och gott om kunder. Men när även de kunnat se att omsättningen landsbygdsnäten kan bli så hög som en miljard kronor per år, då blir det intressant även för dem.
På ett sätt kan man säga att bara det faktum att vi finns och värdesätter ägandet av våra egna nät, gör dem intresserade av att äga näten istället. För om vi vill äga, då måste det finnas ett värde att kapitalisera. Nu är en av de största konkurrenterna till de medlemsägda fibernäten IP-Only, som ägs av EQT, vilket stavas familjen Wallenberg & CO. Vi ska inte förneka dem rätten att äga och att göra affärer, bara peka ut skillnaden på att äga själv och att låta andra äga, så kan var och en besluta för sig själv.
En av effekterna av att inte äga själv blev tydlig nyligen, när Facebook beslöt att inte släppa fram tidningsmaterial lika frikostigt på sina listor. Flera tidningar har gjort sig beroende av att synas på Facebooks listor för att nå ut med sitt material, vilket i sin tur är grunden för annonsintäkterna. Eftersom Facebook har en ganska inskränkt policy för publicering, rätten till publicerat material och censur i sina avtal blir det en känslig fråga om pressfrihet när FB börjar göra sin ägarmakt påmind.
På en helt annan nivå har Säpo och MSB varnat PTS för att sälja 700 mHz-bandet till utländska intressen. Säkerhetsmyndigheterna anser att det kan äventyra rikets säkerhet om man tillåter utländska ägare till radiofrekvenser i Sverige. PTS å sin sida säger att lagen inte ger dem rätt att välja köpare, bäst betalande vinner. Liknande affärer skulle mycket väl kunna inträffa med det fasta fibernätet om kommersiella aktörer ser god vinst med att sälja till utländska ägare.
Situationen i världen behöver inte förändras särskilt mycket innan sådan makt blir ett direkt hot mot frihet som vi idag tar för given. Slutsatsen måste bli att vi så gott vi kan ska värna om det ägande vi har och kan skaffa oss med rimlig ansträngning. Att vara delägare i sitt lokala fibernät kräver inte mycket extra investering i vare sig tid eller pengar, men kan i både närtid och framtid vara värt mycket mer.